Det är två år sedan som vi bodde på den lyxiga lägenheten på The Pelican Suite med tre sovrum med tillhörande badrum, samt en stor balkong. Både Elias och Simon kommer fortfarande ihåg hotellet, Elias kommer ihåg rummet som han fick sova själv i och Simon den stora balkongen. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lite kul att ta småutflykter, det passar oss bra. I tuk-tuken hem låg Elias ned och vilade då han var så trött. Det här med hur alla krav på säkerhet försvinner när man kommer till Thailand, vad gäller trafik och tuk-tuk, är intressant. Men, det måste bli ett helt annat inlägg. 

 

Nu ska vi ta kvällen, jag och killarna. P sitter på balkongen och jobbar. Sämre arbetsplats kan man ha.     ;) 

 

Hoppas ni har en bra torsdag! 

Nighty-Night! 

 

Idag har vi ätit lunch på en av Thailands bästa restauranger, Mom’s Bar. 

 

 

 

Förutom att maten är god så är hela upplevelsen, att få äta god lunch, med tårna i sanden, titta ut över havet och longtail-båtarna, spela fyra-i-rad, spela biljard, och beställa in ytterligare en öl, så underbar. Vi kom fram till, både P och jag, att detta utan tvivel var den bästa lunchen på hela resan. Nu ligger Klong Muang Beach, där restaurangen ligger, en bit utanför AoNang och Krabi town, men det är mysigt där ändå och gillar man lugnet och bara vara är det klockrent. 

 

Några bilder från vår lunch; 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag har killarna hängt mer inne på rummet än nere vid poolen. Jag tänker att det är skönt att pausa från värmen. De tänker nog att de vill spela på sina mobiltelefoner...      ;) 

 

 

 

 

Nu väntar vi här i receptionen (som för övrigt har bra uppkoppling!) på att P lämnar tillbaka mopeden, sedan tar vi en eftermiddagstur igen. 

 

Bloggat i farten. 

Bye for now! 

 

Idag har vi, efter tips från min käre pappa, tagit en tur till apstranden. Vi visste nog inte vad vi skulle förvänta oss, det enda vi hade med oss var vatten och ordentliga skor på. Och, redan vid första enkla bron satt en apa och väntade. Så coolt att komma dem nära! Dessutom såg vi en jättesöt babyapa hängande på sin mamma, bland alla andra apor. På tillbaka vägen upptäckte jag även att de små rackarna, aporna alltså, är starka. En apa som kom gående på räcket där jag höll i mig fick tag på min vattenflaska och vägrade släppa taget. Apan fick den inte, men jag fick kämpa för att få loss flaskan.  

 

I slutet av apstigen ligger Pai Plong Beach (var tvungen att googla vad stranden heter), en jättefin privat strand med ett resort. Hursom, där stannade vi till och pausade, och då killarna var svettiga hoppade de i havet och badade. Lite coolt är att man endast kan ta apstigen eller åka båt till just denna strand och resortet. Den är gömd mellan klipporna och undanskymd. Måste dock vara jobbigt när man på kvällen ska ut och äta på restaurang. För att inte tala om när man ska tillbaka och har en eller två Singha i kroppen.  

 

 

 

 

Är imponerad över att killarna orkade gå hela stigen då det var brant uppåt och brant nedåt. Är speciellt imponerad av Noel då många trappsteg var höga. Han kämpade bra. Kul att killarna ändå fick uppleva apor på nära håll, och det blev en mysig tur som vi alla gillade. Tack för tipset, pappa!       :) 

Väl tillbaka från apstigen pausade vi en kortis på en restaurang och under promenaden tillbaka längs AoNang-stranden till huvudgatan fick vi se en jättefin solnedgång. Svårt dock att fånga på bild.  

 

Nu dags att ta kvällen. Imorgon är en ny dag. 

Bye! 

 

Mysmorgon då P bjuder på morgonkaffe på balkongen. Gillar utsikten.           :) 

 

 

Ha en bra onsdag! 

Bye for now! 

 

Och, en bra tisdag! 

 

 

 

 

För övrigt är låset på vår hotellrumsdörr lagad. Igen. Första gången, för några dagar sedan, var det Simon som drog upp dörren lite för häftigt och en träbit lossnade så att det inte gick att stänga eller låsa dörren. Dock var det inte första gången träbiten lossnade då vi upptäckte att den blivit ditspikad redan en gång. Hursom, efter en quick fix av vaktmästaren fungerade dörren igen. Idag var det Elias som ryckte för mycket i dörren så att träbiten lossnade igen, och då det åter inte gick att vare sig stänga eller låsa dörren satt P på rummet nästan hela dagen. På eftermiddagen lyckades de här på hotellet ändå laga låset, och nu fungerar det åter som det ska. Tur det, då vi blev erbjudna att byta rum och det inte var ett rum vi gillade. 

 

Nu dags att ta kvällen igen. 

Hoppas ni har haft en bra tisdag! 

Nighty-Night! 

 

Idag har vi ätit lunch på Namaste India, längst ner på vår gata här i AoNang. 

 

 

 

 

 

 

 

Det blev bara P som åt indiskt, vi andra valde thaimat i alla fall, vilket visade sig vara vinstlott för oss. Precis som på det mexikanska stället som vi besökte härom dagen smakade den indiska maten inte alls mycket, och P som smakade på min PadThai tyckte att den var godare än hans mat. Killarna fick in Chicken Satay, och alla tyckte att det smakade bra. Noel, som inte har ätit så mycket (bortsett från igår då han fick pannkakan med glass) åt och åt kycklingspett och älskade jordnötssåsen. När vi sedan kikade på TripAdvisor så var det blandade recensioner på stället, en del har tyckt om maten och andra har tyckt att den är ok men inte mer. 

 

Om vi någon gång kommer tillbaka till Krabi och AoNang ska vi försöka komma ihåg vilka restauranger vi ska besöka igen, och vilka vi inte ska besöka. Detta återkommer vi troligen inte till. Ikväll väntar besök på favoritrestaurangen hittills, där man måste boka bord för att få plats kvällstid. 

 

Nu, en stund vid poolen och en drink på det.       :) 

Bye for now! 

 

Kikar in här och låter bilderna tala för idag, måndag. 

 

 

 

 

 

 

 

När jag kikar på bilderna ovan ser det verkligen jättemysigt ut. Att jag har varit gråtfärdig och så trött på allt gnäll och tjat, märks ej av dagens bilder. P har försökt trösta mig med att alla har gnälliga och tjatiga barn i perioder. Jag tror honom inte. Sedan berättade han att hjärnan krymper 20% nattetid då den sorterar och sollar ut oviktig info, och där vill jag tro honom. Jag hoppas att jag imorgon när jag vaknar har glömt allt jobbigt denna måndag. Får helt enkelt fokusera på bilderna och det som har varit bra. 

 

Nu sova. Hoppas ni har haft en bra måndag! 

Nighty-Night! 

 

Ikväll åt vi på restaurangen Crazy Gringos som ligger på andra sidan Ao Nangs strandpromenad, jämfört med var vårt hotell ligger. En mexicansk restaurang som P hittade på TripAdvisor och vi chansade. Jag tror restaurangen var mysigare och charmigare än vad maten var god då vi inte blev jätteimponerade över det vi fick på bordet. Visst var det gott, men inte mer än så. 

 

Vår middag i bilder; 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stort pluspoäng var att barnen fick ett pysselblad att sysselsätta sig med i väntan på middagen. Restaurangen var också fullsatt, så den är populär. Handfatet utanför toaletten ville Elias och jag ta med hem till stugan. Riktigt cool. Så, även om maten bara var ok så var mycket annat mycket bra. Gott även med variation till thaimaten för den som vill ha det.         :) 

 

Nu, dags att sova. 

Nighty-Night! 

 

Söndagmorgon och vi har fått till lite träning, hela familjen. Så skönt, även om Simon och Noel till en början for runt och inte visste hur eller vad de skulle göra. Sedan landade de i att träna med den egna kroppen. Perfekt. Elias intresserar sig allt mer för träning, så han testade på hantlar. Svettiga blev vi och alla var nöjda och glada.      :) 

 

 

 

Hotellet har ett ganska litet gym och träningsmaskinerna är gamla, men vad gör det så länge man kan träna och röra på sig. Lite kul är att cross-trainern står vänd mot gatan, så att värma upp en stund är inga problem då man bara kan följa livet på gatan utanför.     :) 

Efter träning måste man ta igen sig - så nu kör vi pool-häng. 

 

Ha en skön söndag, alla! 

Bye for now! 

 

Idag har vi hängt en stund på Loft R&B längs Ao Nangs strandpromenad, som nog är ett ölhak på kvällarna. Men, vill man på dagen pausa en stund från solen, titta ut över havet mellan palmbladen, äta helt ok mat, spela beer-pong, billjard och ta en öl - så är det perfekt. 

 

Dagens häng i bilder. Och, Elias vann både beer-pongen mot mig (en variant utan att dricka och med vatten i glasen), samt biljardmatchen mot P. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bloggat i farten! 

Bye for now! 

 

 

Igår var vi i stort sett bara på hotellet och körde poolhäng. Medan jag, Simon och Noel efter frukosten hängde vid poolen, passade P och Elias på att hyra moped och ta en liten tur. Noel och jag unnade oss även en massage innan lunch. Sötnöten somnade och jag var inte långt ifrån. Så skönt. Sedan turades även Simon och Noel om att åka en sväng på mopeden med P, innan det blev dags för middag. Alldeles lagom sysselsättning, så där en torsdag.       ;) 

 

Vår dag i bilder; 

 

 

 

 

 

 

 

Bye for now! 

 

 

 

 

 

En del av charmen med Thailand, eller vilken semester som helst för den delen, är att få äta frukosten på hotellet. Efter att ha sovit i elva timmar har vi njutit av första frukosten nu. Och, njutit av god färsk ananas. Så gott! Eller, P och jag har njutit. Killarna var dock lite otåliga, slängde i sig frukosten och har väntat på oss en bra stund - så nu är det dags för pool-häng. 

 

Ha en bra dag, alla! 

Bye for now! 

 

Då är vi framme i Thailand. Så underbart att vi kom iväg! Flygresan gick jättebra och killarna klarade det utan problem. Så skönt. 

 

Idag har vi bara latat oss vid poolen, efter att ha ätit en efterlängtad god lunch på restaurangen mittemot hotellet. Så gott! 

 

 

 

 

Jag tror att vi kommer att återkomma till denna restaurang fler gånger då alla gillade den. Nu väntar middag. Får se vad det blir...     ;) 

 

Bye! 

 

 

 

 

kort taget med min iPhone 

 

 

Thailand nästa! 

Bloggat i farten. 

Bye! 

 

 

 

 

 

Det är söndag och jag måste säga att denna söndag har börjat skönt med en morgonkaffe, följt av bad ute med P och sedan träning. (Jag för övrigt älskar att träna med repen, även om de är så jobbiga och jag är helt slut efter 15-20s. Men, det är en annan historia.) Förra söndagen gick jag i ett skönt 'efter träning-mode' hela dagen och det var länge sedan jag var så avslappnad. Jag hoppas på lite samma effekt idag, även om vi har en hel del att dona med här hemma idag. Jag som älskar listor borde skriva en lista på saker vi behöver fixa under dagen och morgondagen för att få till allt. 

 

Nu dags att fixa i ordning lunch. Ville bara kika in här och önska alla en skön söndag! 

Bye for now! 

 

 

bild från Instagram - iamisvarld

 

 

Torsdagen den 14februari 2019, på Alla Hjärtans-dag, fyllde han äntligen 10år, vår Elias. Älskade kille. Han har väntat på denna dag länge, och pratat om att fylla tvåsiffrigt. Jag däremot, har önskat att tiden inte ska gå så snabbt. Han håller på att bli stor så fort, och det är mycket som är nytt nu. Nytt mest för mig. Elias själv är redo för mycket. 

 

En ny detalj i vårt liv är att Elias går till och från skolan själv nu för tiden. Sedan han bytte skola i mitten av januari har han fått gå själv. Till skolan tar han sällskap med kompisen E som bor nästan granne med oss, och det känns jättebra att de sällskapar. På eftermiddagarna ringde jag till en början till fritids och talade om att Elias kunde gå hem, men nu har vi ändrat tiderna i schemat och nu säger fritidspersonalen till när det är dags att gå hem. Jag tycker fortfarande att det känns konstigt, medan Elias tycker att det är jätteskönt att få strax över en timma för sig själv hemma innan resten av oss kommer. 

 

En annan liten detalj är att Elias går iväg och småhandlar själv nu. Härom dagen ringde han till mig på jobbet och frågade om han fick gå till Willys då han ville köpa en liten chokladask till Alla Hjärtans-dag, och jag bet mig i läppen innan jag sedan svarade "Ok". Han traskar också iväg till MM för att köpa något ibland. I och för sig är detta ingenting konstigt och P har låtit honom göra detta det senaste halvåret, men att även jag låter honom göra det är nytt. 

 

Ibland ger sig Elias iväg på en löprunda och är ute och springer i 30minuter. Det känns också nytt och läskigt, för mig, men han gör det. Är det bara för att Elias är den äldsta och allting han gör är nytt, läskigt och för första gången? Eller, kommer det att vara så här med Simon och Noel också när de börjar bli stora och klara sig själva??? 

 

Hursom har vi en mycket nöjd 10åring här hemma nu. När jag frågade Elias om vi inte kan stoppa tiden lite så att han förblir liten svarade han 'Nej, pappa behöver mig!'. Och, han har rätt. Vi behöver honom, den store duktige killen som tar så bra ansvar, hjälper till med att klippa gräset både hemma och uppe i stugan, som skottar, som donar och är. Grattis Elias, äntligen 10år!       :) 

 

Bye! 

 

 

foto taget med min iPhone

 

 

Jag tycker alltid det är skönt med fredag, precis som de flesta gör. Idag, efter två riktigt intensiva veckor på jobbet, var det så otroligt skönt att landa hemma och känna att - ja, det ÄR fredag! Så skönt att vi faktiskt delade på en flaska bubbel för att fira fredagen, helgen och snart ledigheten. Känslan att ha rott i land det jag hade planerat hinna göra på jobbet, och ligga i fas, är fantastisk. 

 

Imorgon väntar plock, städ, fix, don och Melodifestival. Nu väntar dock säng och film.

Hoppas ni har haft en bra fredag!  

 

Nighty-Night! 

 

 

Det är bara en dag kvar, sedan blir den här killen 10år. Jag vet inte riktigt om jag är redo för det. Elias är det, han har väntat på den här dagen länge. Jag vill dock helst stanna upp och pausa tiden lite. Tänk att tio år går så fort. Klyshigt - men sant! 

 

 

 

Idag kommer dagen att rulla på med jobb, skola, förskola, fritids, utvecklingssamtal och simträning. En intensiv dag och jag längtar efter ledigheten nu. 

 

Ha en bra onsdag! 

Bloggat i farten! 

Bye!

 

Idag har vi varit iväg och tränat både P och jag, även om vi gick om varandra för att få till kill-kollen här hemma. 

 

Varje gång jag åker från gymmet är jag så nöjd med att jag kom iväg och fick till lite träning. Men, det är så lätt att låta annat komma emellan eller prioritera annat hemma. Jag fastnar lätt i att "jag ska bara fixa detta", eller att jag väntar på rätt tillfälle att smita iväg på (så att killarna inte märker av att jag inte är hemma) - som sedan aldrig kommer. När jag väl har tränat känner jag dock alltid att jag måste få till träning, måste prioritera det, då det ger så mycket energi. Inte lätt att få till vardagspusslet. Ett stort plus är dock att nya gymmet ligger så nära och att det är öppet 24timmar, så att komma iväg borde inte vara omöjligt. 

 

Från dagens pass: 

 

Idag har jag och Noel varit iväg till Centrumkliniken i Uppsala. När P innan jul var iväg med Noel på femårskontroll på BVC (nästan ett halvår för sent då de hade glömt bort Noel), ville sköterskan att vi skulle kolla upp synen ytterligare en gång då Noel sade att han inte såg bokstäverna på nedersta raden ordentligt. För några veckor sedan fick vi tid, men istället för tid på Akademiska fick vi istället tid på Centrumkliniken i Uppsala då Akademiska har jättelånga väntetider. 

 

 

Idag är det ett år sedan jag bloggade sist. Vid flera tillfällen under året har jag velat blogga, men sedan har det inte blivit av. Tråkigast är att minnen, stora som små, inte blivit dokumenterade, men det är så nu. Jag får minnas tillbaka och skriva nu i efterhand istället. Igår kväll satt jag och Elias och mindes tillbaka till vintern 2011, och det är så kul att ha minnen nedskrivna, för att inte tala om alla bilder på killarna. 

 

Så, det är dags att kicka igång bloggen igen. Här är jag, denna kalla måndagmorgon, och önskar er alla en bra måndag!  

 

 

 

Bye!