Vårsimiaden i Ludvika

Redan för flera veckor sedan bestämde sig Elias för att han skulle delta i en simtävling här uppe i Ludvika. Igår var det dags för Vårsimiaden. Jag hade inte alls koll på att Vårsimiaden är ganska stor utan trodde nog att det skulle vara som en femklubb. Men, för att få vara med i Vårsimiaden måste simmarna ha deltagit i minst en tävling tidigare (och det har Elias gjort), och igår var det lag från Uppsala, Gävle, Bollnäs, Söderhamn, Sandviken och Vansbro med. Och, HSS som Elias simmar för. Stort. 
 
Insim (timman då simmarna värmer upp och finslipar starter och vändningar) startade kl.09 och Elias hade sedan sitt första heat kl.12.30 och tävlade då i bröstsim. Andra tävlingen gick runt 14-tiden och då vann han sitt heat i frisim, men förlorade medaljplats med två tiondelar då det i andra heatet var några som var snabbare. Så snopet med två tiondelar, men värdefullt för Elias att se att han måste fortsätta träna. Och, byta grupp nu till D-gruppen som han har provat på att träna i. 
 
Elias blev sedan uttagen till att simma sista sträckan frisim i lagtävlingen för P11 och yngre, och HSS vann guld överlägset över de andra lagen. Killen som simmade första sträckan gav laget ett försprång på en halv längd, som sedan resten utav killarna höll i ända in i mål. Så kul att se, och så omöjligt att vara tyst vid sidan av bassängen! Det var en stolt kille som tog emot medaljen.       :) 
 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
foton tagna med min iPhone
 
 
 
Nu måste Elias landa i att han, om han vill fortsätta att utvecklas som simmare, måste gå över i nästa grupp som sagt och inte stanna kvar i guld-hajen som han har simmat i under året som gått. Det som tar emot är att han i D-gruppen dels inte kommer att vara starkast längre, vilket vi har sagt inte alls gör något utan egentligen bara är bra så att han kan utvecklas vidare. Sedan tränar D-gruppen tre gånger/vecka, och utöver det har längre hårdare pass, vilket tar emot. Tränarna har dock försökt peppa Elias (och oss föräldrar) att han i alla fall kan börja gå på två pass med D-gruppen för att kunna jobba vidare på tekniken, så vi får se vad det blir. Hursom är simning riktigt kul att titta på! Vem kunde anan det!?          ;) 
 
Bye for now! 
 
 

Det här med att få till träning

Idag har vi varit iväg och tränat både P och jag, även om vi gick om varandra för att få till kill-kollen här hemma. 
 
Varje gång jag åker från gymmet är jag så nöjd med att jag kom iväg och fick till lite träning. Men, det är så lätt att låta annat komma emellan eller prioritera annat hemma. Jag fastnar lätt i att "jag ska bara fixa detta", eller att jag väntar på rätt tillfälle att smita iväg på (så att killarna inte märker av att jag inte är hemma) - som sedan aldrig kommer. När jag väl har tränat känner jag dock alltid att jag måste få till träning, måste prioritera det, då det ger så mycket energi. Inte lätt att få till vardagspusslet. Ett stort plus är dock att nya gymmet ligger så nära och att det är öppet 24timmar, så att komma iväg borde inte vara omöjligt. 
 
Från dagens pass: 
 
(null)
foto taget med min iPhone 
 
 
Ikväll är det Melodifestival på TV'n som gäller. Fram tills dess vet jag inte vad jag ska hitta på då vi återigen sitter i karantän, och dessutom befinner kroppen sig i ett skönt trött lugn efter träningen. Kanske bara ska vara idag och läsa bok!? 
 
Hoppas ni har en skön lördag! 
Bye! 
 

Bästa boosten!

Kikar in här som hastigast för att säga att börja träna flickor och pojkar -08 och -09 är nog det roligaste och bästa jag har gjort på sistone. Bortsett från att det varje onsdag är stressig att ta sig från APT eller arbetslagskonferenser till fotbollsträningen så är jag så innerligt glad och fylld av energi när jag kommer hem efter träningen. Det är så otroligt härligt att höra barnen ropa 'JAAAAAAAAA!!!!!' när man frågar dem om de är redo att leka Vem är rädd för Zlatan (idag blev det Vem är rädd för Ronaldo?) när vi bryter av för lite lek mitt i träningen. Eller, när man frågar dem en extra gång och svaret blir ett ännu högre och rungande 'JAAAAAAAAAAAAA!!!!!!'. När man sedan, precis innan det är dags att sluta, sitter på fotbollsplanen och frågar barnen om de ska komma på fotbollsträningen nästa vecka och åter får ett 'JAAAAA!!!!!' till svar så vet man att de har haft roligt. (Annars skulle de inte vilja komma tillbaka, väl?) 
 
Så, jag är trött i kroppen men ändå fylld av energi och glädje efter dagens träning, vilket är en härlig känsla. Idag var faktiskt inte Elias med på träningen då han var på 6årsfest på förskolan, så vi ser båda fram emot nästa veckas fotbollsträning.            :) 
 
 
Bye! 
 

RSS 2.0
Ladda ner en gratis bloggdesign p www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!