Det har varit en natt fylld av buffar och knuffar, samt tillsägelser. Elias har sovit mellan oss, och kommit tassande tillbaka varje gång han blivit tillbakaburen till sin säng, så tillslut fick han sova kvar. Men, han far runt runt med sina armar och ben, så det är inte alls mysigt att ha honom sovandes mellan oss en hel natt. Att mysa ihop på kvällen när han ska sova, det är ok, men inte det här.

Hur som vaknade vår lille kille själv i vår säng imorse då jag hunnit smyga in i duschen, och gubbsingen gått ner och satt sig i soffan nere. Elias måste ha tyckt att det var jättekonstigt att vakna själv då det inte händer alls ofta, för det mesta är det han som väcker oss. Han vaknade i alla fall upp, knackade försiktigt på badrumsdörren, väntade till jag öppnade, och frågade 'va ä pappa???'. Jag svarade honom, stal mig en morgonpuss, och sade åt honom att gå ner om det var så att han ville ner till pappa. Elias stängde badrumsdörren, och jag fortsatte med mitt. Efter bara en kort liten stund öppnades badrumsdörren och Elias sade 'den ä stängd'. Och, det hade han rätt i. Grinden uppe i trappan drar vi igen varje natt ifall det skulle vara så att Elias vaknar upp mitt i natten och sömning får för sig att gå ner. Så, jag öppnade grinden och Elias satte av ner. På vägen ner kom han på att han hade sin flygplanspyjamas på sig, och att den omtyckta Bamse-pyjamasen låg i tvätten, att det var många trappor, och att dörren ner var stängd och så vidare och så vidare.

Jag kan inte låta bli att förundras över hur mycket han pratar, vår lille kille. Från det att han stiger upp på morgonen tills det att han somnar. Mest hela tiden. Visserligen är inte frågan 'va ä pappa?' så svår då Elias har hört den del av den frågan hur länge som helst i samband med att vi har tränat ord här kring matbordet: då vi har frågat 'var är klockan?' och Elias har pekat etc. Men, det är jättekul att han pratar som han gör och det underlättar så otroligt mycket när han kan säga vad han vill, och vi faktiskt förstår. Några få gånger har det kommit fem-ords-meningar, och jag bara längtar tills han börjar berätta och prata ännu mer innehållsrikt. Det kommer när det kommer, men det är himla spännande att följa Elias utveckling.   

Bjuder på en liten Elias, bara en månad gammal, och kan inte låta bli att sakna den tiden också lite grand.   :)

Bye!