God morgon! 

 

Denna morgon har Elias och jag vid frukostbordet pratat om att jullovet snart är slut och att det snart är dags att börja på förskolan igen.

 

I en veckas tid har jag haft smått panik då jag känner att jag kommer att förlora så mycket tid med småkillarna när de börjar på förskolan, för att inte tala om hur mycket av deras utveckling jag kommer att missa. Jag har känt mig som en hemsk mamma som ska börja jobba, trots att jag har varit hemma i 1 1/2år, och att endast få träffa småkillarna fyra timmar varje dag, jämfört med 12-13timmar som vi spenderar tillsammans nu, blir en jätteskillnad. Nu vet jag att det endast är mina egna känslor och tankar, och att det inte är någon stor sak alls att börja jobba, men för mig är det jobbigt. Jag har separationsångest. P spann härom dagen vidare i ämnet och föreslog att jag får börja jobba på förskolan om jag inte vill missa tid med Elias och Simon. Jag insåg då att det skulle bli en himla massa jobb-byten varje gång de skulle byta stadie (låg- till mellan- till hög), och att sitta där i korridoren eller hänga i rasthallen på gymnasiet för att inte gå miste om tid med småkillarna (som vid det laget kommer att vara stora killar) skulle se bra roligt ut. Stackars killar. Så nej, så blir det inte.      ;) 

 

Hursom, imorse när vi pratade om förskolan sade Elias att han vill åka till förskolan redan nu, att han vill att jullovet ska vara slut, och att det ska bli jättekul att börja igen. Och, där har jag mitt svar. Jag vet det: att förskolan är det allra bästa stället för Elias att vara på om dagarna, samt kommer att vara det för Simon, och att de kommer att ha det jättekul. (Även om det kommer att bli långa dagar för småkillarna nu när P och jag kommer att jobba heltid båda två.) Där kommer de få träffa sina kompisar, leka, pyssla, utvecklas, gå på utflykter, och allt man gör på förskolan. Det är dags för Simon att börja nu också då han har ett behov av att leka med andra, behöver lära sig samspel, samt behöver bli mer självständig. Vi har haft turen att hamna på en jättebra förskoleavdelning med jättebra personal och jättegulliga barn, så det kan bara gå bra. 

 

Så, Elias längtar till förskolan och det är jag som måste vänja mig vid tanken att vi inte har små killar längre. Att jag inte kan vara hemma för all framtid. Nu har vi ätit frukost (Simon åt även upp det som var kvar i Elias tallrik) och om en liten stund måste vi ta oss in till mitt jobb en kort sväng för att prata med chefen och höra vad det är jag ska göra nästa vecka. Nästa vecka! Jösses. Blir att börja planera smått kvällarna denna vecka. Elias mår i alla fall bättre idag, så en liten tur in till jobbet orkar han med, sedan blir vi hemma och leker idag igen.       :)

 

Hoppas ni får en bra onsdag, en bra första arbetsdag på det nya året!

Bye for now!