Sådana här fina sommardagar när Elias är ute, leker, springer och solen skiner gör det ingenting alls att han redan nu har sommarlov. När det sedan är dags för lunch går jag ut på altanen och ropar in honom, och han kommer (hittills, peppar peppar) in utan att protestera, går och tvättar händerna och sätter sig sedan vid matbordet för att äta lunch. Det är helt ok med sommarlov ändå, tycker både mamma och en glad Elias.     :)

Bye!