Solen har äntligen tittat fram och det är helt underbart väder ute. Så, idag har småkillarna invigt sina kepsar och jag tror att även Simon tyckte att det var ganska skönt att slippa få solen i ögonen. (När vi provade kepsen på H&M härom dagen kämpade han med att få av sig den så snart den åkte på huvudet.) Elias älskar sin keps och sina solglasögon. Vår lille cooling.    :) 

Det är skönt att man ganska så snabbt igen kommer på hur mycket man älskar sina små när man har haft en dust. På väg hem från ÖppanFörskolan tog tröttheten överhand och Elias skrek skrek skrek, vilket jag inte alls tycker om. Usch vad jag inte tycker om det. När vi sedan efteråt låg i hans säng och pratade om hur tokigt det blev, samt om den där sopbilen som precis åkte förbi vårt hus och sopade undan allt grus så att det blev rent på gatan, var han åter så där jättemysig som han kan vara, och mitt hjärta smälte igen. Älskade kille.

Med två jättetrötta småkillar kastar vi om lite nu och sover lunch först, för att inta en sen lunch när krafterna har återvänt. Det får bli så ibland.

Bye for now!