När jag är jättetrött, arg eller ledsen brukar jag fly genom att bara gå och lägga mig i sängen, under duntäcket och bara sova. Så blev det idag när gubbsingen kom hem. Efter att ha lyssnat på Simon som åter skrikit skrikit skrikit och skrikit orkade jag helt enkelt inte mer, och jag hade heller ingenting positivt eller trevligt att säga till någon över huvudtaget, så jag tog min flykt till sängen. Dessutom har jag haft smått ont i huvudet och nacken hela dagen, vilket inte gjorde saken bättre. Nu, efter att ha sovit en timma känns det mycket bättre och ilskan har runnit ur mig. Nu kan jag vara trevlig och lite positiv. Så himla skönt att kunna fly, även om det bara handlar om en liten stund, även om det bara är till sängen. 

Så, nu blir det egentid. Småkillarna sover och jag ska sätta mig i soffan för lite Grey's Anatomy och Body of Proof. Risk för att jag somnar finns dock, men då får det blil så.  

Bye!