Det här med mat

Det här med mat är inte lätt. Jag kan inte låta bli att känna mig lite ledsen då jag börjar inse att Simon snart kommer att gå över helt och hållet på lagad mat, och inte amma mer alls. Så känns det just nu. Givetvis är jag jätteglad för att Simon äter mat och för att han äter med ganska god aptit, och speciellt glad för det är jag då jag har varit lite rädd att han inte hänger med och utvecklas som han ska göra. I mataffärerna får jag lite lätt panik när jag ser 6månadersburkarna och hur stora de är. Så mycket äter Simon inte alls än. Men, å andra sidan åt Elias aldrig sådana stora portioner då han alltid har varit liten i maten. Huvudsaken är självklart att Simon äter, och det gör han. Han älskar även vatten, vilket underlättar. Att han äter lagad mat innebär givetvis då också att han ammar mindre och mindre, och det är lite ledsamt. Jag hade gärna fortsatt amma i några månader till, men då Simon äter nu för tiden äter han sig så mätt så att han inte orkar amma när det är dags för mellanmål. Istället blir han hungrig lagom till middag och kvällsgröten, och då blir det som sagt lagad mat. Den stora fördelen med att Simon självmant går över till lagad mat är givetvis att vi slipper ta en fight om den biten, och det är jag tacksam för. Som sagt, det är lite tudelade känslor här.....  

När det gäller Elias har han nästan helt blivit kolhydratdriven, och det är inte alls bra. Man märker en stor skillnad på honom nu jämfört med ett år sedan; nu vill han gärna ha tomtegröt eller mjukmacka till frukost, han vill inte gärna äta vår mat som vi lagar här hemma, och krafterna tar slut på honom mycket fortare. För ett år sedan kunde det gå många många timmar utan att han åt och utan att han blev trött, då han fick i sig ordentlig mat som han stod sig på. Vi måste på allvar ta tag i maten nu och se till att Elias börjar äta bra igen. Givetvis får han äta till exempel nudlar, pasta eller potatisklyftor, men då består inte tallriken till största delen av det utan av kött och tillbehör istället. 

Nu dock känner jag att det är dags för mig att gå undan och pumpa ur lite då Simon inte vill hjälpa till med den biten. Det är inte alls skönt det här......
Bye Bye!

Kommentarer
Postat av: susanne

vist är det lite trist att dom växer men samtidigt kommer nya härliga stunder med dom. om isabell får välja själv äter hon helst köttet och såsen och lämnar resten.

2011-12-16 @ 15:21:58

Kommentera inl‰gget h‰r:

Namn:
Kom ihÂg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


En gratisdesign av:

jennyjanssons.com

Bilder i headern frÂn weheartit.com


RSS 2.0
Ladda ner en gratis bloggdesign p www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!