Ja, då har vi varit iväg på vårt andra ultraljud idag. Eftersom jag förra gången inte fick ha med mig gubbsingen och Elias in i ultraljudssalen direkt, utan gå in själv först på koll, hade jag innan förberett Elias på vad som komma skulle (så gott det går att förbereda en liten tvååring) och laddat själv så att jag skulle stå på mig ifall någon skulle säga att killarna var tvugna att vänta utanför. Denna gången var det dock en jättegullig sköterska som tog emot oss, en sköterska som inte alls hade någonting emot att Elias följde med, och allting gick jättebra. Vi har åter småkikat på vårt knyte i magen, tagit hjärtkurva, och allt är som vi trodde - knytet mår jättebra och sitter skönt i säte (precis som storebror gjorde).

Så, nu har vi varit tvungna att planera om morgondagen då vi ska in på ett vändningsförsök. Varken gubbsingen eller jag är helt glada åt vändningsförsöket, men vi får nog helt enkelt ta det. Vi processar det hela just nu och det är så jättemånga tankar som far igenom huvudet.....

Elias ska, lite snabbt inplanerat, till dagis imorgon, vilket blir kul för honom. Tyvärr missar vi dock Elias första påskfirande och det däremot känns jättetråktigt. Jag vet att vi som föräldrar inte alltid kan vara med på allting, att saker och ting kommer att krocka lite då och då, men ändå..... hade varit så jättekul att se honom som påskgubbe. Måste be dagisfröknarna ta kort på honom.   :)

Nu planera och tänka igenom morgondagen lite till, alla möjliga scenarion, och konstatera att vi inte alls är redo för detta. Hoppas knytet vänder på sig inatt!

Nighty Night!