När jag i fredags svängde in på gatan upp till jobbet och sedan parkerade bilen var jag för första gången jag rädd för att gå in och jobba. Det har aldrig tidigare hänt. Jag som älskar mitt jobb. Några minuter tidigare hade jag på en busshållplats sett några ungdomar utklädda för att fira Halloween på sin skola och under tiden jag passerade dem pratade Roger, Titti och Ola på NRJ om det hemska som hände i Trollhättan i torsdags. Tänk att en människa, här i Sverige, gått in och dödat två personer på en skola bara sådär. Det känns så konstigt att skriva detta då det känns så overkligt, samtidigt som det är så otroligt skrämmade att hatbrott i skolan nu har kommit även till Sverige. Jag är rädd att det som hände i Trollhättan är det första av en rad brott nu framöver.... Bara dagen efter händelsen i Trollhättan hände fler saker på skolor runt om i Sverige. Ska även då tillägga att skolorna här i kommunen blev hotade måndag för två veckor sedan, och P fick då åka och hämta hem killarna från skola/förskola. 

 

Hursomhelst, efter att ha andats djupt några gånger i bilen tog jag mig i alla fall in på jobbet i fredags, men berättade vad jag kände för en kollega uppe i språkrummet. På lunchen hade vi ett möte i personalrummet där vi fick lyfta våra tankar och frågor tillsammans med vår rektor, och det vi egentligen kunde konstatera var att vi helt enkelt måste vara extra uppmärksamma på vilka som kommer in på vår skola och inte låta några barn/ungdomar/vuxna gå runt utan att fråga dem vilka de är. (Vi är i och för sig redan uppmärksamma på alla som kommer in på vår skola, men nu mer än tidigare måste vi hålla koll.) Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka tanken att OM någon, som har avsikten att skada på skolan, skulle komma gående på skolgården, vad gör jag då? Visst springer jag och varnar alla i min väg och tar skydd, men borde vi kanske ha ett kodord som all personal känner till som kan larmas ut till alla och alla vet vad de ska göra? Borde vi göra en riskanalys, bara för att lugna personalen och tydliggöra vad som gäller? Är det något alla skolor i vårt land behöver göra? Jag vill gärna veta att killarnas fröknar på deras skolor vet vad de ska göra om någonting hemskt händer. 

Jag önskar att min rädsla avklingat där och då i fredags. En timma innan sista lektionen fick jag dock gå emellan ett ordentligt bråk mellan två elever och min rädsla för att jobba har ökat. Jag ska inte skriva om det som hände då jag fortfarande håller på att landa i hela händelsen, men rädslan jag har finns kvar och även om ilskan jag gick emellan inte alls var riktad mot mig kunde jag ha fått ut för den för att jag gick emellan/befann mig på fel plats vid fel tidpunkt. Ingen bra fredag alls på jobbet... 

Imorgon väntar en lugn arbetsdag på jobbet (hoppas hoppas jag!) och medan nästan alla mina kollegor är iväg på föreläsningar gemensamma för kommunen ska jag sitta i utvecklingsgruppen och jobba med planering och skolfrågor. Kanske kommer vi att diskutera några av mina frågor ovan? Annars ska jag dessa tre arbetsdagar denna vecka försöka hinna med att bocka av så många punkter som möjligt på min To Do-lista då den har hängt över mig tillräckligt länge nu. På torsdag är det sedan äntligen Höstlov och även om vi kanske bara blir hemma (= Elias har fått vattkoppor nu) så är vi i alla fall lediga. 

Nu, dags att krypa ner i bäddsoffan och ta kvällen. Hoppas ni har haft en bra helg! 

Nighty-Night!