Jag blir lika förvånad och glad varje gång jag lyckas få till kvällarna ensam tillsammans med småkillarna. I och för sig är det kanske ingenting konstigt att vara själv, och det är säkert ingenting konstigt med att fixa allting själv, men ändå är jag nöjd när jag lyckas. Lyckas är kanske fel ord. När jag fixar det. Utan skrik och gråt har jag fixat middag till Simon (han fick smaka lax med sweetchilisås idag och tyckte nog att det var ok även om det var ny konsistens), middag till Elias och mig (lax även där), bäddat rent i våra sängar, tvättat, fixat disken, kvällsmål och nu är det nattningen kvar. Gubbsingen har idag jobbat i storstaden och jag har inte koll på när han kommer hem, men oavsett när han kommer har vi haft en bra dag idag, jag och småkillarna.    :) 
 
Älskar er, Elias och Simon!
Bye Bye!