bild via Instagram - iamisvarld 

 

Det har blivit lite tradition nu i vår familj att tissla och tassla på morgonen när någon fyller år för att sedan väcka  födelsedagsbarnet med sång och födelsedagspresenter. Det är så kul att se Simon och Elias plocka fram grattiskort och presenter som vi har gömt kvällen innan, och hur uppspelta de är när de ska börja sjunga. Idag väckte vi P med sång och presenter och firade honom lite innan det var dags att ta tag i dagen. Mys att sitta där i sängen och se på när killarna hjälper sin pappa att öppna presenter (även om Noel inte frågade om han fick hjälpa till utan satte igång att riva papper ändå).  

 

Idag har dock jag varit hemma med Noel, stackaren. Inatt har han varit helt omöjlig, gråtit och inte kommit till ro alls stora delar av natten. Han har vaknat i sin säng, gråtit, velat komma upp i vår säng, för att ligga där en liten stund, böka runt, börja gråta, tillslut pekat på sin säng att han vill dit, bökat runt där, och tillslut somnat till en liten stund för att sedan börja om hela proceduren. Om och om och om och om igen. Det är ett under att jag orkade ta mig upp imorse. Väl uppe konstaterade jag att Noel var varm, och då han var jättetrött efter natten beslutade vi att han fick vara hemma idag tillsammans med mig. Så, denna onsdag har jag vabbat, Elias och Simon har varit på förskolan fram till två, och sedan har jag och Elias ikväll varit iväg på fotbollsträning. Nu är jag sådär skönt trött i benen igen och ska ta kvällen alldeles snart. Noel, han får bli hemma imorgon också och vi hoppas på en feberfri dag då. Morgondagen kommer P och jag dela upp så att jag hinner jobba i alla fall förmiddag. (Kan inte låta bli att känna mig stressad nu när betygen sätts nästa vecka och det är flera elever som behöver pushas och påminnas så att de klarar sitt, samtidigt som jag vet att allting inte hänger på bara mig.)  

Noel och jag idag: 

kort taget med min iPhone

 

Nu, dags att kvällen.  

Hoppas allt är bra med er! 

Bye Bye!