Vår Noel blir tio månader idag och den här månaden har han utvecklats en del. För ungefär en vecka sedan började Noel gå längs med fotpallen och soffan hemma, och nu snurrar han runt stolar som står utställda på golvet, samt går från möbel till möbel. Ibland glömmer han bort sig när han håller i sig i en stol med en hand: han greppar plötsligt en leksak med båda händerna, står själv några sekunder tills han börjar vingla, för att därefter greppa tag i stolen igen. Sötnöten. Sedan älskar han fortfarande att hålla någon i handen, vem det är spelar ingen större roll, och gå runt runt i hemma eller var vi nu än är. Han sitter heller inte kvar där man sätter ner honom på golvet, utan hasar sig medvetet fram på rumpan dit han vill. 

 

Förutom att börja gå längs med möbler har Noel fått sin tredje lilla tand nu. Han har de senaste dagarna börjat äta med gaffel mosad mat (jag vågar fortfarande bara ge honom puréer då han sätter i halsen så snart jag försöker ge honom något med bitar i) och det är P som sköter lunchen och middagarna. Favoritmaten är just nu köttbullar med gräddsås och morötter, och den gapar han efter och äter oftast utan att vi behöver underhålla eller luras på något sätt. Hoppas att han fixar detta med bitar snart så att även jag vågar ge honom vanlig mat. Jag har för tillfället gett upp det här med att sluta amma, dels då Noel inte vill sluta och dels för att jag helt enkelt just nu inte orkar ta fighten. Jag antar att han har ett behov av att amma, och hoppas nu på att han snart slutar amma självmant, eller att mjölken helt enkelt tar slut. Jag är tacksam för att Noel, nu när han ammar, än så länge inte bits trots att han har fått tänder. Är han busig och ammar, då kan han nafsa men han gör det försiktigt. Tur det, för den dagen han börjar bitas på riktigt är den dagen då jag faktiskt slutar amma på direkten. (Och, bara för att jag skriver det kommer han säkert börja bitas snart. Peppar peppar....) 

 

För övrigt kommer nog P och jag högst troligen bli snuvade på Noels första ord, hans första ord kommer varken vara "mamma" eller "pappa". Redan nu ropar Noel nämligen 'Iia' efter Elias. Han ropar det lite då och då rakt ut i luften också, så jag kan inte säga att 'Iia' endast är Elias, men snart är det det och det kommer då bli Noels första ord. Det är så kul att se Noel ropa efter sin storebror, samt se hur glad han blir när Elias svarar honom. Älskade killar. 

 

Eftersom vi är uppe i stugan, och jag idag inte kom iväg till vårdcentralen med Noel då mörka moln drog in och jag trodde att det skulle börja spöregna (vilket det sedan inte gjorde och vi har fortfarande inte fått regn här), har vi ingen vikt att föra in precis på 10månadersdagen. Jag ska försöka komma ihåg att lägga till den när vi kommit iväg och vägt vår lille store kille. Det känns som att Noel har vuxit denna månad, men vi får se. 

 

Vid 10månadersfotograferingen hade vi idag en busig liten kille som började blinka och flirta med oss. Älskade lille kille, som vi älskar dig. 

 

 

Bye!