Jag tycker det är lite kul att kika på Vasaloppet, lite tradition. När jag växte upp var TVn med Vasaloppet alltid på i bakgrunden första söndagen i mars och de år som min kära pappa åkte försökte vi alltid få en skymt av honom i TVn. Idag var det samma sak, men idag var det istället min käre bror som åkte. Så kul att följa och försöka se honom skymta förbi kameran. Även Elias rycktes med och tyckte att det var spännande att titta efter sin morbror T. En gammal vän var även funktionär i Hökberg och att mina kära föräldrar, samt min bror, hann träffa på henne var jättekul att höra (via mess, inte TV). Det är nästan så att jag vill försöka mig på Tjejvasan nästa år. Tyvärr såg vi aldrig min bror på TV, men jag är jätteglad över att jag fick se honom gå i mål. Jag är så stolt över att han klarade det! Teknikens under när man nu kan följa målgången på datorn och ha koll på hålltider etc. Och, givevis passade jag på att knäppa kort. (Nu hoppas jag bara att det är han, men det ser ut som hans startnummer så jag tror det.)          :) 

 

 

 

 

Lite kul var att jag även hann se Måns Zelmerlöf gå i mål. 

 

foton tagna med min iPhone 

 

 

 

Nu är det dags att krypa ner och ta kvällen. Vi har haft en städdag här hemma och det är alltid skönt att få röja undan lite. Vi hinner aldrig med det under veckorna och under sportlovet har vi heller inte brytt oss om att städa, så idag var det välbehövligt.

 

Imorgon, hoppas hoppas hoppas jag, väntar vardag med förskola, skola och jobb igen. I alla fall för de flesta utav oss. Just nu ligger Elias nedbäddad i soffan och P ska ta nattskiftet. När det ikväll var dags för middag ville Elias inte alls ville äta mat och efter att ha hämtat kräkhinken (tillsagd av mig) kräktes han plötsligt när han satt i soffan. Sedan dess har han dock inte kräkts mer och vi vet inte alls vad det kan ha varit? Jag hoppas hoppas hoppas att det inte blir någonting mer, vare sig ikväll, imorgon, efter 36timmar eller 48timmar. Vi har haft nog med vinterkräksjuka denna vinter och det var nära att jag började gråta när Elias kräktes. Om det är vinterkräksjukan, eller magsjukan för den delen, som kommer tillbaka hann vi vara friska i två veckor innan det var dags igen. Fy så jobbigt det är! En kräkhink har Elias nu, och den andra har jag tagit upp till övervåningen så att jag har den något så när nära till hands om någon mer blir dåligt. 

 

Men nu, sova och ladda om inför en arbetsdag imorgon. Hoppas jag.  

Hoppas ni har haft en bra helg och en fin söndag! 

Bye!