Den här lille killen har hållit mig vaken en stor del av natten här. Det är tur att han är så söt så att han snabbt blir förlåten, men åh så tungt det var vid fem-tiden när jag äntligen fick somna ordentligt.

 

Det är inte lätt att vara liten ändå. Vid elva-tolv-tiden inatt åt knytet inför natten och sedan skulle vi sova, var min tanke. Knytet tyckte dock annorlunda. Först åt han, sedan rapade, och passade sedan på att bajsa innan han somnade till i famnen. Så långt allt ok, tycker jag, för det hör till. Inte räknade jag med att blöj-bytet skulle väcka vårt knyte och proceduren skulle börja om. Så, efter att ha fått ny blöja ville knytet åter äta då han fått lite plats i magen igen, sedan rapa, och faktiskt så passade han på att bajsa ännu en gång i samband med att han somnade i min famn igen. Jag, ja jag fick ta ett blöjbyte till som väckte honom igen, och sedan började proceduren om igen. Och, om igen än en gång efter det. Fyra blöjbyten inatt hann vi med innan vi somnade vid fem-tiden. Tack snälla Elias och Simon, som imorse sov till halv åtta och gav mig lite sovmorgon i alla fall. 

 

Nu är det lunchdags och till halv två ska P och jag iväg till BB på läkarbesök igen med knytet. Elias och Simon blir hemma med mummu under tiden och sedan får vi se vad eftermiddagen bjuder på.  

 

Hoppas ni har en bra..... onsdag! (Är det va? Jag är helt vilsen i dagarna.....) 

Bye!