Tidigt tidigt i våras, alldeles för tidigt egentligen då simföreningen inte hade börjat ta emot anmälningar, mailade vi simföreningen där vi vill att Elias ska börja simma och talade om att vi ville ställa honom i kö. Under våren och sommaren har vi sedan spänt väntat på svar, och efter olika turer fram och tillbaka, samt en massa mailande under augusti-månad, fick Elias till vår lycka plats i en nybörjargrupp som startade söndagen den 29september. Jag, som verkligen hade sett fram emot att få följa med honom på hans allra första lektion på simskolan, fick snällt acceptera att bara P och mummu kunde följa med (och jag snällt fick stanna kvar på förlossningen tillsammans med knytet som vi hade fått nio timmar tidigare). 

 

Idag har Elias varit iväg på sin andra simskolelektion och det är en väldigt nöjd och förväntansfull kille vi har på söndagsmorgnarna som glatt gör sig i ordning för att åka iväg till badhuset. Precis som förra veckan var han idag jätteglad efter simskolan, allting gick jättebra och han längtar redan till nästa söndag. 

 

 

 

Nu återstår åtta lektioner denna termin, och vi ska garanterat ställa Elias i kö och hoppas på att han kan fortsätta simma även till våren. Om det är någonting som är bra att kunna så är det att simma, så all vattenvana våra killar kan få är jättebra. Att dessutom se Elias så lycklig och stolt är så otroligt mycket värt. Oj, så han tycker om simskolan. Och, för mig är detta också jättestort: tänk att Elias har blivit så stor så att han har börjat med en aktivitet, på simskola, hans egna 'grej' som bara han får ägna sig åt. Inga föräldrar är tillåtna att vara inne vid bassängen medan simskolan pågår, så detta är verkligen bara Elias 'grej'. Store älskade kille.        :)  

 

Bye!