Första kvällen här uppe i stugan, solen håller på att gå ner (typ, så mycket som den nu går ner här i norr), småkillarna sover och gubbsingen och jag tittar förälskat på varandra. Hade det varit så hade det varit romantiskt. Visserligen är vi framme, det är kväll, solen är på väg ner även om det är jätteljust ute, och småkillarna sover. Gubbsingen och jag är dock slut efter dagen, tittar mest trött på varandra och väntar på att få krypa ner och sova. Men, det är mysigt här uppe. Det är det.      :)

 

Resan hit idag gick bra även om den inte riktigt blev som planerat. För det första hann vi bara in till stan innan Elias undrade om vi var framme, då hade vi fyra timmar kvar. Jag hade tänkt att vi skulle hinna till Sundsvall, äta lunch där och hitta på något i några timmar, men istället blev det lunch tidigare och sedan dundrade vi i stort sett på hela vägen hit. Trots tjat och gnäll överlevde småkillarna, samt vi, och mellan varven lekte Simon titt-ut och var så söt så jag var tvungen att ta fram kameran i bilen. Riktigt lyxigt var att även jag somnade till en stund i bilen och när jag vaknade tittade Elias på mig och sade med leende:

 

- Mamma, du har sovit jättelänge!

 

 

Nu har jag inte koll på hur länge jag sov, men det räddade nog min kväll. När vi sedan kom fram var klockan endast 17.00 och det var härligt att gå runt ute, njuta av solen, ta lite kort och ge Simon lite tid att bekanta sig med stugan. Vi har inte varit här sedan förra hösten och även om Elias känner igen sig och kommer ihåg så är allting nytt för Simon. Tänk så liten han var då.

 

Några bilder tagna på väg och väl här uppe i stugan:

 

 

 

 

 

Nu dags att ta kvällen. Imorgon är en ny dag.    :)

Bye Bye!