I eftermiddags var jag, småkillarna och mamma iväg till min mormor och morfar en sväng. Mormor och morfar älskar att träffa sina barnbarn, och då vi bor så långt ifrån är det trevligt för oss alla att åka dit så snart vi är i krokarna. Idag, innan vi klev ur bilen, påminde jag Elias om att han inte får busa, springa eller skrika för mycket när vi är där då vanhaukki och vanhamummu (gammelmormor och gammelmorfar) börjar bli just gamla. Sedan kom jag på mig själv att det inte hänger ihop med enbart ålder, och påminde honom om att jag heller inte tycker om när han busar, springer och skriker för mycket eftersom jag får ont i huvudet. Elias instämde och skulle inte busa, springa eller skrika för mycket. Jag vet att Elias har kommit in i åldern då han säger saker spontant när han kommer på dem och dessutom fortfarande är ärlig, och jag borde givetvis ha räknat med det idag. När min mormor öppnade dörren var det första Elias frågade henne:

- Är du gammal?


Sedan kunde han inte släppa det här med gammal under hela eftermiddagen, och på vägen hem pratade vi om gammeltanter och han ville absolut titta på några. Det gäller verkligen att tänka sig för nu för tiden när man pratar med Elias så att man inte säger något tokigt.   ;)

Bye Bye!