Elias kom just på den mest fantastiska ídé jag hört:  

- Simon kan vara på dagis, och jag kan vara på dagis. Då, då kan du vara hemma med pappa!


Det om något vore väl lyxigt: att pengarna ändå kom in och jag och gubbsingen bara kunde vara hemma och rå om varandra, samt vila upp oss under dagarna så att vi sedan orkade leka hur mycket som helst med våra småkillar på kvällarna och helgerna. Älskade Elias!

Bye!