För tio år sedan, när jag var iväg på utlandssemestrar, var det jätteviktigt för mig att komma hem med en snygg solbränna. Nu idag, tycker jag fortfarande att det är riktigt snyggt med solbränna, men inte alls lika viktigt. Speciellt inte nu när Elias finns. Viktigare är det istället att bara ha det så jättebra som möligt, även om det regnar eller finns moln på himlen.

Denna trip till Thailand har bestått av en hel del regn, men ändå har det varit en helt underbar semester. Det viktigaste har varit att allt praktiskt kring vår lille kille har fungerat - och det har det gjort. Elias har haft någon att leka med varje dag, han har haft någonting att göra varje dag (bad eller lek på Mini-landet), han har ätit sig mätt varje dag, han har sovit gott, och han har inte blivit sjuk. Precis det vi önskade.

När jag nu kommer hem kan jag bara konstatera att jag inte alls är så brun som jag skulle ha varit för tio år sedan, men jag hoppas att det inte gör något. På något sätt finns det alltid förväntningar från omgivningen att man ska vara så jättesolbränd, eller så är det bara någonting jag har fått för mig. Lite färg har jag dock fått, och det är jag nöjd med.

Sedan ska jag erkänna att jag tycker att det är riktigt skönt att ligga en timma i solen och bara steka sig. Det har med välmåendet att göra, tror jag. Men, det är inte längre någon prioritet. Regnar det så regnar det, och det är inte alls hela världen. Eller, är det motsägelsefullt att säga så???

Nu har Elias åter vaknat och vill ner och leka och plaska. Så, det blir smörja på, och sedan ut i solen.
Bye Bye!